Då beger vi oss

Jag har nu inte träffat min bästa vän Angelica sedan den 19 augusti och jag saknar henne MER ÄN ALLT !!!
Fyy vad hon är bra. Jag fattade som aldrig att hon skulle dra, tänkte att det skulle vi fixa lätt, men det är fan inte så lätt.
Vi snackar i princip dagligen men ÄNDÅ det är INTE samma sak.
Så IDAG är jag så sjukt lycklig, dock inte riktigt lika lycklig som jag kommer vara den 2 oktober när jag får krama om den där lillkroppen igen <3 <3 <3  <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0